Droger och alkohol

Alkohol: var går gränsen mellan bruk, riskbruk och beroende?

Stenar i ett stilla hav med solnedgången vid horisonten

De flesta vuxna i Sverige dricker alkohol, och de flesta gör det utan problem. Gränsen mot ett riskbruk går ändå lägre än många tror, och vägen därifrån till ett beroende är sällan tydlig för den som går på den. Vi reder här ut begreppen, tecknen och hur alkoholkonsumtionen i Sverige ser ut.

Alkoholkonsumtionen i Sverige

Svenskarna dricker mindre än för tjugo år sedan. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) mäter den totala konsumtionen varje år, och den har sjunkit från drygt tio liter ren alkohol per invånare över 15 år i mitten av 2000-talet till under nio liter under senare år.

Minskningen är ojämnt fördelad. Unga dricker betydligt mindre än tidigare generationer gjorde i samma ålder, och män har minskat mer än kvinnor. Äldre är undantaget: bland dem har konsumtionen inte minskat på samma sätt.

Siffrorna säger ingenting om den enskilde. En sjunkande konsumtion i landet hjälper inte den familj där en förälder dricker för mycket, och många barn växer upp i sådana hem.

Vad räknas som riskbruk?

Riskbruk betyder att du dricker på ett sätt som ökar risken för skador, utan att du behöver vara beroende. Socialstyrelsen drar sedan 2023 gränsen på samma nivå för kvinnor och män:

  • 10 standardglas eller mer per vecka, eller
  • 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle, en gång i månaden eller oftare.

Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. Det motsvarar ungefär en burk starköl (33 cl), ett litet glas vin (12 till 15 cl) eller 4 cl sprit. En flaska vin innehåller alltså ungefär sex standardglas, och två flaskor i veckan räcker för att hamna över gränsen.

Risken ökar också under gränsen, om än långsammare. Ingen mängd alkohol är helt riskfri, och för den som är gravid, kör bil eller tar vissa läkemedel gäller andra mått.

Skadligt bruk och beroende

Vården talar om skadligt bruk när alkoholen redan har gett skador, kroppsliga eller psykiska, och drickandet ändå fortsätter.

Beroende är nästa steg. Diagnosen ställs i svensk sjukvård när minst tre av sex kriterier har varit uppfyllda under det senaste året:

  1. ett starkt sug efter alkohol
  2. svårt att styra intaget: det blir mer eller oftare än det var tänkt
  3. abstinens när alkoholen går ur kroppen
  4. tolerans: det krävs mer för att få samma effekt
  5. alkoholen tränger undan annat som har varit viktigt
  6. drickandet fortsätter trots att skadorna är tydliga

Mängden alkohol finns inte med bland kriterierna. Förlorad kontroll är det som utmärker ett beroende, inte ett visst antal glas.

Tecken på att alkoholen har tagit för stor plats

Beroendet kommer smygande, och omgivningen ser det ofta före personen själv. Vanliga tecken är att du

  • dricker mer eller oftare än du hade bestämt dig för
  • ser fram emot att dricka på ett sätt som du inte gjorde förr
  • dricker ensam, i smyg eller före sociala tillfällen
  • har minnesluckor
  • mår dåligt på morgnarna, med oro, svettningar eller darrningar
  • får kommentarer från människor som står dig nära
  • har försökt dra ner, och det höll inte

Vårt självtest använder AUDIT, de tio frågor om alkoholvanor som vården själv ställer, och ger en fingervisning. Det ersätter inte ett samtal med vården, men det kan vara ett första steg.

Alkohol och psykisk ohälsa

Alkohol och psykisk ohälsa förstärker varandra. Ett glas dämpar ångesten för stunden, men alkoholen försämrar sömnen och ökar ångesten och nedstämdheten dagarna efter. Den som dricker för att må bättre mår därför ofta sämre över tid, och dricker mer.

Kombinationen är mycket vanlig bland de klienter vi möter. Läs mer i vår artikel om samsjuklighet.

Abstinens kan vara farlig

Kroppen vänjer sig vid alkohol, och ett tvärt stopp efter en lång period av dagligt drickande ger abstinens. Den märks oftast som darrningar, svettningar, oro och sömnlöshet. Svår alkoholabstinens kan ge kramper och delirium, ett livshotande tillstånd, och den behandlas därför i sjukvården.

Här finns hjälp

Hjälpen ser olika ut beroende på var du står.

  • Vårdcentralen och beroendemottagningen bedömer dina vanor och ger behandling, med samtal och ibland läkemedel. 1177 visar vad som finns i din region.
  • Alkoholhjälpen, 020 - 84 44 48, ger kostnadsfri rådgivning per telefon, både till den som dricker och till anhöriga.
  • Socialtjänsten i din kommun utreder behovet av stöd och beslutar om insatser, till exempel öppenvård eller en plats på ett behandlingshem.

En period på ett behandlingshem blir aktuell när öppenvården inte räcker, när beroendet är tungt eller när alkoholen går hand i hand med andra droger och psykisk ohälsa. Vi förklarar hur en sådan placering går till i artikeln om vad ett HVB-hem är.

Rubinen i Skara tar emot vuxna mellan 21 och 65 år med alkohol-, narkotika-, läkemedels- och blandmissbruk. Du kan läsa om hur en behandling hos oss går till.

Undrar du över dina egna eller någon annans vanor? Börja med självtestet, eller ring oss på 0511 - 171 50.

Integritetsöversikt

Denna webbplats använder cookies för att kunna erbjuda bästa möjliga användarupplevelsen. Informationen lagras i din webbläsare och kommer ihåg dina inställningar och testar om du är en människa när du mejlar oss via formuläret på vår webbplats, samt hjälper oss förstå vilket innehåll som är mest populärt på webbplatsen.